rimfrost

För några dagar sen läste jag en artikel om hur det svenska grisköttet konkurreras ut av importerat kött. Eftersom Scan sagt upp avtal med flertalet grisuppfödare pga dålig efterfrågan på svenskt kött tvingas de sälja grisarna utomlands för att växa upp där istället. Sen kommer helt säkert grisarna tillbaka till Sverige i köttform och konkurrerar ut det svenska köttet som en ond cirkel. Parallellt visas och sprids filmer i sociala medier på hur dåligt grisarna har det utanför rikets gränser. Man ratar detta sätt att hålla djur och åsikterna är starka. Sen knatar man iväg till sin matbutik och väljer det danska köttet istället för det svenska för man sparar en tia per kilo. Även att de danska grisarna har det sämsta möjliga djurskydd som finns.

 

Jag blev förvånad över att läsa artikeln om hur grisfarmare tvingas lägga ner och hur djuren fraktas utomlands. Det enda jag hört hittills är hur stor efterfrågan är på ekologiskt kött i form av tex köttlådor. Vi märker av det själva också, då efterfrågan på äggen är stor och alla vill ha köttlådor om och när vi ev börjar med sådana. Men vem kan egentligen köpa köttlådor? Är det en fråga om samhällsklass? Köttlådor innebär ju oftast att man måste köpa minst 20 kg och får då kanske betala nästan 200kr/kg. Hur många har råd att köpa kött för 4000 spänn och plats i frysen för 20 kg kött? Köerna är långa på köttlådor och många vet inte ens vart man vänder sig för att få tag på dem. Men många fler vill köpa närproducerat.

För ett tag sen hörde jag: " Jag köper svenskt kött på ICA från Skövde slakteri, då känner jag att jag gjort vad jag kan, ekologiskt är för dyrt..." Sen står det i tidningarna att samma slakteri maler ner kadaver i sin färs och hotas med att läggas ner pga stora brister. Vem ska man då lita på? När inte ens det svenska köttet håller måttet. Då skiter man helt enkelt i det och köper dansk fläskfilé och irländskt nötkött.

 

Min bror bor i Australien, där åker köttproducenterna med kylbil direkt från gården och stället upp sig i stan för att sälja kött. Varför förekommer inte det i Sverige? Fiskbil har vi men inte köttbil. Tänk vilken målgrupp det svenska närproducerade( och ekologiska) köttet skulle få om även pensionärer, studenter och andra vanliga människor med mindre plånbok eller liten frys hade tillgång till det på stadens centrala torg.

 

Själva har vi den enorma förmånen att bo på en gård där vi kan föda upp djur till självhushållning samt möjligheten att sälja överskottet. Vi har inte köpt en köttbit sen vi slaktade kalv och frös in 90 kg kött, med undantag för några paket bacon. Vi slaktade enbart för eget bruk men efterfrågan blev enorm när folk fick nys om att det skulle slaktas. Därmed funderar vi på att i företaget köpa in djur som sedan skall slaktas och styckas i godkända lokaler och sedan säljas i köttlådor. Men det kräver givetvis arbete och planering utöver allt vi redan har.

 

Jag tycker det är tragiskt att Sverige inte kan vara självförsörjande på sådant som faktiskt kan födas upp eller odlas i Sverige. Tänk alla de arbetstillfällen som går till spillo för att inte tala om generationer av kunskap som försvinner när våra svenska bönder tvingas lägga ner sina verksamheter. Allt detta för att den snåle svensken inte ids betala en krona extra för mjölken, en tia extra per kg kött osv. Men vi kan lätt lägga 500-2000 kronor på en rolig utekväll eller ett restaurangbesök. Men vi kan sitta och kolla på vedervärdiga filmklipp på dålig djurhållning med mordiska åsikter utan nån som helst självinsikt till vad vi faktiskt bidrar med själva.