Att ha egen gård
Många hästtjejer/killar drömmer om en egen gård. Man tänker att det spar restid till och från stall och att man kan vara med sin häst precis när det behagar. Man kommer ha möjlighet att spendera så mycket mer tid med sin häst när man bara kan byta om och kliva ut genom dörren och ha stallet runt knuten. För att inte tala om att man slipper alla konflikter med de andra stalltjejerna, även om man inte själv är inblandad så påverkar det ju såklart stämningen. Tänk att få bestämma allt själv, allt från hästarnas rutiner till ordningsregler i stallet.
Då kan vi börja bortse från drömmar och se lite mer till verkligheten. Tänk att ensam ta ansvar för alla fodringar, in- och utsläpp. Även i regn och snöstorm. Även om man är sjuk eller är trött. Hagar ska mockas och hållas efter vintertid. Snö skall skottas undan från alla utgångar och till fördel för en själv, längs de vägar man tar vid sina vardagssysslor. Man skall bära vatten till alla hagar minst morgon och kväll och hacka sönder is i vattenkaren under de kalla månaderna. Om man nu inte har möjlighet att dra el till hagen och köpa en thermobalja. Stallet får man mocka själv och man är ofta utan sällskap. På sommaren skall alla vattenkar ständigt fyllas och rengöras, man är ensam om tillsyn på alla beten, hur långt bort eller nära de än är. Staketen ska ses över och hållas efter. Avbetade beten ska putsas från växter som hästarna inte äter och gräsharvas för att slå sönder gödsel och minska spridning av parasiter.
Stallet skall skuras, vädras och kanske målas om på sommaren och byggnader behöver ständigt ses över för att hållas i gott skick. Det kan vara målning av fasad, fönster, gräsklippning, ogräsrensning mm. Även om man köper en gård i gott skick behöver den underhållas för att behålla sin kondition. Man måste själv åka till sortergården med de sopor man samlar på sig från stallet såsom balplast, fodersäckar mm.
Sen är det ju den här biten med bidrag. Det vill man ju gärna ha och då förbinder man sig till åtaganden som måste hållas och pappersarbete som måste fyllas i. Bidragen är viktiga för lantbrukaren även om de inte täcker några större kostnader.
Man måste ha mer än en häst, då hästar inte får hållas ensamma. Denna måste ju också tas omhand med samma kärlek och omtanke som för ögonstenen som man ägde när man köpte gården.
Kanske har jag glömt flera saker men så här ser det nog ut för de flesta stallägare i sin helhet. Sen kan man då, när alla måsten är utförda, alltså utöver sitt lönearbete/plugg spendera hur mycket tid som helst och när man vill med sin älskade fyrfota vän. Eller?
Dags att köpa gård. När man mitt uppe i sina rosa stalldrömmar börjar leta gård inser man snabbt vad diverse bekvämligheter kostar. Man vill bo nära jobb, skola, stad, matbutik och vänner. Man vill gärna att bästa vännen ska ha nära för att kunna stalla upp sin häst hos en själv för sällskap och avlastning. Man ser gärna att det finns ett ganska nybyggt, godkänt stall med bra möjligheter till bra förvaring av både foder och utrustning. Det ska gärna finnas ridbana och/eller ridhus samt bra betesmöjlighter. Staket får gärna finnas och vara i bra skick. Boningshuset ska ju givetvis vara i gott skick och inte kräva nån renovering eftersom man vill vara så mycket som möjligt i stallet. Vad kostar då kalaset? Flera miljoner! Beroende på var i Sverige man bor så skiljer det så klart olika mellan fastigheter som har eller saknar dessa bekvämligheter men det handlar ändå om miljoner.
Alternativ 2. Man bortser från bekvämligheterna, man har inte råd med dem helt enkelt. Ridhus klarar man sig utan, ridbana behövs inte då man kan rida på nån äng lika väl. Det är roligt och utmanande att renovera och man har ändå alltid drömt om och planerat för att få rita och bygga sitt eget stall. Man ser möjligheter istället för hinder. Det är trivsamt med fysiskt arbete och man har inget emot ensamheten. Det finns heller inget hinder i att behöva åka en bit för att handla eller skjutsa barn till skola, aktiviteter och kompisar. Man ska alltså utöver underhåll av gård och boninghus, träning och skötsel av hästar ha tid och ork att renovera och bygga för att möta de behov och drömmar som finns. Då har man alltså tid att vara hur mycket som helst med sin fyrfota vän. Eller?
Själva valde vi det andra alternativet. Vi valde ett beboeligt hus, med förnyelsebehov på sikt. En ladugård i bra skick men utan inredning för hästar och som sen visade sig sakna några ynka centimeter för att vara godkänt för hästar över huvud taget. Det fanns inga stängsel utan vi fick ta bort kilometer med gammalt taggtrådsstängsel och rycka upp flera hundra gamla ruttna stolpar. Sen skulle det stängslas. De första två somrarna gjorde vi inget annat och vi var riktigt less på det. Med tanke på stallets dom fick vi bygga en ligghall, något vi inte alls planerat från början. Vi bor långt från skola, butiker, stad, jobb och vänner. Vi sköter allt själva. Vi trivs med ensamheten förutom den ständiga tunga arbetsbördan. Möjligheterna finns där om man bara vill, orkar och har råd.
Ibland saknar jag möjlighten att bara åka till den inackorderade hästen när jag vill på dagen och vara där hur länge jag vill. Hästen har fått mat och blivit ledd till hagen och jag behöver bara ägna hur mycket tid jag vill åt min fyrfota vän. Men jag skulle inte byta det här livet mot ett annat men med facit i hand skulle jag nog aldrig tro att vi hade klarat det om jag visste vad det verkligen innebar.
Hoppas jag spräckte myten om hur mycket mer tid man får för sin häst om man har egen gård även om det såklart finns tusen andra fördelar!
