rimfrost

Nu planeras det för fullt inför kommande gröna säsong. Frösådder, ritningar på köksland, rabatter. Vid den här tiden på året blir jag ju helt skogstokig och går igång på alla cylindrar! Känns lite som att komma ur sin vintervila när man inte kunnat göra något utomhus på länge.

Med hästarna känns det som vi börjar komma igång på riktigt och energin och viljan är på rätta stället.

Alma utvecklas med rekordfart nu. Hon hann bara fylla 8 mån och på tre dagar har hon börjat sätta sig upp själv, resa sig själv i sängen, krypa mer framåt än hasa sig, finmotorik som att stoppa nappen i munnen och släppa när den sitter rätt och mycket mer komunikation med oss och andra. Hon har ju haft en ganska lång period när hon sovit mycket, vilket hon inte alls hinner med just nu. Kul nu när hon är lite mer aktiv, ser fram emot våren nu så man kan vara ute och leka med henne.

 

H har varit ledig lite extra under helgerna och vi har fixat lite här hemma. Köksgolvet fick lämna knäskurandets dagar och gå in i en ny era som lättskött. Passar bra nu när Alma börjar röra sig på golvet.

Harry godkänner det nya golvet. Just nu är köket omöblerat eftersom sockeln ska målas och det är populärt att släpa in alla sina byten och leka med när det inte finns några hinder i vägen för en liten spaniel.

Lilla Alma har fått byta upp sig till sittvagnen och det är bra mkt mer poppis än liggvagnen om man e vaken. Hon sitter muntert och hejjar på mig med glada tillrop när jag gör ladugårdssysslorna. Glad så länge det varar. Roligt nu när den lilla människan är med på vad som händer och man vet att allt hon får vara med om bidrar till fortsatt utveckling. :) en liten tand tittade fram på självaste julafton och det har gått fort på den fysiska fronten. Hon simmar gärna runt på golvet och försöker få tag i allt som kommer i hennes väg. Det som mot förmodan inte gör det får minsann höra på högfrekvent missnöje! 

Som mammaledig har man all tid i världen att tänka och planera framtid, byggen, fix och idéer. Har fått en superidé för mitt framtida stall! Istället för att bygga om hela ladugården och hushålla med de utrymmen som finns och sen inte veta vart man ska göra av fåren bestämde jag mig för att bygga ut där hästarna nu har sin ligghall. Då kan jag planera precis som jag vill ha det och ha allt hästeri på samma ställe. Fåren får bo kvar i ladugården och att bygga nytt kallstall till hästarna är egentligen inte dyrare än att forma om hela ladugården. 

Det blir en ny liten gårdsplan som ska hägnas in på ett sätt som gör att både barn o hundar kag vistas där säkert utan att kunna ta sig ut till vägen. Så himla nöjd med mina nya planer! När jag har en vettig ritning lovar jag att presentera den här!

Om det bara kunde komma lite snö så skulle livet bli lite lättare, betydligt mindre lerigt och mycket ljusare. Har satt upp ljusslingor på buskar, hus och ladugård i kampen mot mörkret men det är ändå tungt att få saker gjort. Både ute och inne.

Jesper blev diagonalt oren för nån vecka sen och jag är glad att de honom fräsch och glad igen. Antagligen en sträckning i den eländiga leran. Sune börjar bli man igen efter sitt årliga "sätta-päls-surande" och ser positivt på saker igen. Ska försöka få honom i form för den årliga tomteparaden :)

Alma har det hänt hur mycket som helst med de sista tre veckorna. Hon sitter stadigt i barnstol och äter gröt om kvällarna. Hon skrattar så hon kiknar och har ett helt nytt joller. För ett par dagar sen började hon vända sig från rygg till mage och hon har börjat gripa tag i saker och undersöka dem. Allt på en gång liksom.

Lille Harry sköter sig ganska bra, lägger successivt på nya kommandon i vardagssysslorna. Det senaste är att han ska sitta på mattan när han har varit ute och vänta på varsågod innan han får gå in. På så vis blir det stopp så man hinner torka tassar eller lyfta in honom i duschen om han är lerig istället för att springa ett ärovarv och tala om för alla golv o möbler att han är inne igen.

Jag själv går och längtar till jul och ser fram emot att pynta med adventspyntet till min födelsedag som brukar vara en vecka innan första advent. :) Förutom ljusstakar hoppas jag hinna med lite granrispynt utomhus, lite kransbinderi och kanske, kanske lite mer utomhusbelysning. Skulle vilja ha en belyst gran utanför stallet. Nu drömmer jag mig bort igen....

Igår var en sån där dag när man inte har nåt stopp. Fick allt stallgöra gjort tidigt på morgonen. Dessutom fick jag allt det där lilla extra gjort som inte är fullt nödvändigt och man ofta skjuter på. Här gick väl hela förmiddagen ungefär. Väl inne storstädade jag hela övervåningen, toaletter, tvättade fönster, tvättade och torkade golv. Hann även bada både Alma och Harry. För den som vet vad det innebär att ha valp och bäbis så förstår man nog hur effektivt detta faktiskt är. När Henke kom hem gjorde vi kvällen hos djuren och verkade två av hästarna.

Trött som sjutton va man ju sen men vad skönt att få så mycket gjort! Det är alltid jobbigt att komma igång men det är sjukt tillfredställande efteråt.

Jag har en tendens att snöa in mig på saker. Jag läser och funderar och skissar på saker som intresserar mig. Under perioder är det det enda som rör sig i mitt huvud. Jag älskar att lära mig nya saker och det är nog så jag lär mig, genom att under en period snöa in mig i ämnet. Ibland är det trädgård, ibland är det bakning, ibland är det hästträning, ibland renovering osv. Jag har snart så många intressen att de inte får plats i min vardag och det tar så mycket dit att lära sig om dem att jag inte hinner praktisera dem. Jag väljer gärna tämligen tidkrävande saker att snöa in mig på dessutom.

Just nu är det paddock paradise som drar i mitt sinne. Paddock paradise är ett sätt att utforma hästarnas hage så att de ska röra sig så mycket som möjligt. Om de är barfota är tanken att de ska nöta på sina hovar på ett naturligt sätt som en vild häst skulle ha gjort. Ofta gör man en kanal som bildar ett innerspår i hagen som vi kan säga har 4 hörn. Sen kan man placera vatten, salt, grovfoder och vindskydd i varsitt hör för att uppmuntra hästarna att röra sig så mycket som möjligt mellan stationerna. Man kan även ha fler stationer, som sandbad, skugga mm. Dessutom placerar man ut "hinder" på vägen som stockar att kliva över, grovt grus som sliter och härdar barfotahovar och olika typer av material som hästarna lär sig att balansera på.

Jag tycker detta låter hur bra som helst. Just nu går ju hästarna bara i en "ruta" om ca 1/3-dels hektar med vindskydd. Den är förvisso kuperad men jättetråkig och mer eller mindre hjärndöd ur aktiverings-synpunkt. Från början hade de en hektar att röra sig på, men jag valde att dela av den under de leriga perioderna för att spara marken. De fick gå på hela ytan när det fanns gräs och när det var tjäle och snö. Men nu ska vi ta tillbaka den delen av hagen och göra en kanal runt hela.

Sen har jag en tanke till med deras toalett. Förra året la vi ut väldigt många tusenlappar på att dränera, hårdgöra och lägga grus på de mest utsatta delarna av hagen. Vi ställde maten en bit in i hagen men hästarna valde att använda den grusade ytan enbart som toalett. Inte riktigt så jag hade tänkt... Min masterplan nu är att göra ett innerspår med en ruta mitt i hagen och där utfodra hästarna med öppningen längst bort i hagen. Då lär ju hästarna inte gå runt alltihop för att gå upp på gruset och bajsa... Hoppas det kommer funka. 

Detta är ju givetvis ett långtidsprojekt där man får göra lite i taget. Men det kommer bli super när det blir klart och alla förbättringar är ju av godo även om inte allt kommer på en gång :)

 

Efter min graviditet har jag förändrats, gått tillbaka till den jag var för 8-10 år sen. Den jag hade tappat bort. Glöden är tillbaka och det är roligt att rida igen. Jesper går bättre än någonsin, vi har en lång väg att gå men har i alla fall hittat varann och vi är helt klart på gång! Har hittat några knappar som gör stor skillnad. Nu när det är roligt igen har jag också satt upp nya mål både inom körningen och dressyren. Han har ju alltid varit ovillig i dressyren men nu verkar det som att han vill visa att han förstår och vet vad han ska göra. Han har lätt för att flytta framdelen runt bakdelen men bakkärran är jättestel. Alla hästar jag hittills ridit i livet förutom Ferrari har haft lättare att flytta bakdelen. Men jag antar att det kommer före i utbildningen och hästar som är inkörda är vana att flytta framdelen när de vänder runt med vagnen. Men nu har slanten trillat ner och bakdelen börjar bli smidigare. En annan knapp jag hittade av en slump var att han blir extremt lösgjord av att rygga. Det knyter liksom upp hela ryggen på honom och han blir till och med mjuk i munnen. Han blir piggare och känner sig antagligen själv mer rörlig. Helt annan häst. Plötsligt väcks gamla drömmar till liv...

 

Apropå drömmar så har jag ju alltid drömt om att skaffa valp, vara med från början. Slippa alla problembeteenden som de omplaceringar jag hittills haft burit med sig. Man har fått lära sig den hårda vägen hur viktigt det är att lära hunden rätt från början, hur söt den än är och hur mycket överseende man än vill visa. Jag var likadan med Ferrari, det jag inte önskade som beteende hos honom som vuxen hingst fick han heller inte göra som föl och unghäst. Men så behövde jag aldrig heller efterkorrigera ett felinlärt beteende. Använder samma tillvägagångssätt med Harry, min nya lilla valp. Hur söt han än är så får han inte vara i soffan och sängen, för när han är äldre kommer han vara i stallet och de tassarna vill jag definitivt inte ha i soffan. Har varit konsekvent från början och hade ifrågasätter det inte ens för han vet ju inget annat. Nu hoppas jag bara att jag gör alla rätt så han blir en trevlig liten individ för han är en handfull måste jag säga.

 

Tänk vad många av mina drömmar som gått i uppfyllelse. Träffat mannen i mitt liv, fått en underbar dotter, en egen gård med massor av djur, snälla trevliga hästar, en härlig trädgård att påta i. Allt detta och jag har inte ens fyllt 30! Så sluta aldrig drömma! Drömmar blir verklighet, förr eller senare.